Tystnaden. Det var vad paret Cecilia och Lasse Sjödén mest av allt längtade efter när de bestämde sig för att lämna stockholmsförorten Hägersten för den lilla byn Bada i Värmland.
– Det bästa vi någonsin gjort, säger Cecilia - och det är ingen tvekan om att hon menar det.

Vägen till parets nya liv på den värmländska landsbygden började med att de köpte ett hus i Bada, en liten by som ligger en dryg mil från Torsby, 2007. Då var planen att ha det som fritidshus – några tankar på att lämna Stockholm fanns inte. Men de kom rätt omgående efter köpet – och de växte sig allt starkare; blev något de allt oftare talade om.

Slutat åka härifrån
Cecilia och Lasse är bägge 50-plussare med vuxna barn och till sist blev det barnen som fick dem att bestämma sig för att flytta till Värmland för gott:
– De tyckte vi skulle ta chansen när vi hade den, berättar Cecilia.
I november förra året flyttade de till Bada. Fast Cecilia uttrycker förstås det hela på ett helt annat sätt:
– Vi ser det inte som att vi flyttat till Värmland – vi har bara slutat åka härifrån…
Hon säger att åren när huset i Bada var deras sommarboende var ett bra sätt att mjukstarta det nya livet som landsbygdsbor. De lärde känna trakten och människorna där och byggde nätverk.
– Grannarna var ju redan gamla bekanta. Vi har känt oss varmt välkomna från dag ett, fortsätter hon.
Att mjukstarta som sommarboende är en väg Cecilia gärna rekommenderar alla som längtar bort från storstaden.

En ny livsstil
I Stockholm jobbade Lasse som arbetsledare inom VVS och Cecilia som administratör hos ett konsultföretag. Han hittade omedelbart ett nytt jobb i samma bransch och medan Cecilia sökte nytt i Värmland veckopendlade hon till Stockholm. Hon behövde inte leta särskilt länge – nu arbetar hon som handläggare i Sunne.
– Vårt hus var visserligen mycket billigare än om vi köpt motsvarande boende i Stockholmstrakten, säger hon. Men det var inte av ekonomiska skäl vi lämnade Stockholm. Lönenivåerna ligger lägre här än där. Vi har dyrare elräkningar här. Och nu måste vi tanka två bilar.
– Här räknas andra kvaliteter. I Hägersten dånade t-banan förbi alldeles utanför fönstret, det var alltid något som lät någonstans. Tempot och trängseln blev till sist för påträngande.
– Nu bor vi mitt i tystnaden, i ett helt annat tempo och med en helt annorlunda livsstil. Mitt i naturen. Det har varit bra för oss personligen och det har stärkt vår relation ännu mer. Vi har aldrig mått så bra och inte ångrat oss en endaste sekund. Det här är ett steg många fler borde ta.